Man blir väckt av att barnen bråkar och minstingen har bajsat ner sängen. Klockan är bara 05.30 och mannen är redan sur....Dagen går och man försöker hålla alla glada och nöjda. Mannen får raseriutbrott på de trotsande barnen stup i kvarten. Ja skäller ut honom för att han skriker för mycket. Åker till tippen med grejer, tvättar bilen på vägen tilbaka. Barnen gillar när de stora borstarna kommer och sveper förbi bilfönstren. Mannen är hemma och vilar under tiden.
Väl hemma väcker jag honom och säger åt honom att börja skala potatis till lunchen medans jag ammar och de stora barnen åker pulka ute.Han blir sur igen.....barnen kommer in och skriker att dom måste kissa,..mannen blir skitförbannad för att dom inte kan ta av sig ytterplaggen fort nog och bara fjantar. ( dvs lägger sig på golvet istället för att ta av sig skor osv,..)Arg arg arg, alltid är han arg! Men när han inte är det, när han brottas med barnen, spelar spel med dom, eller helt enkelt ta sitt ansvar som en man så är han hur bra som helst. Det händer bara inte så ofta som jag skulle vilja. Han har mycket ont i huvet min man. Kan vakna med blixtrande huvudvärk flera dagar i sträck. Då orkar han inte med barnen alls. Inte ens om dom är glada för då kanske dom skrattar för högljudt...
Det är inte lätt att vara man med migrän , noll tålamod och totalt temperament. Men det är för sjutton inte lätt att vara familj till honom heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar